ho ho ho
Mörkret är så kompakt att det enda jag ser när jag kikar ut är min egen spegelbild som blekt stirrar tillbaka i skenet från stjärnan i fönstret. Det doftar nybryggt kaffe och lax. Mamma och pappa var nyss här på kvällsfika och nu nattlagar jag mat. Det är det mest effektiva. Att laga mat på kvällen. Då hinner jag göra en massa annat superviktigt som jag annars inte hinner när jag jobbar kväll. Som att exempelvis träna eller köpa en stjärna att hänga i fönstret.
Nu har det varit stendött på skrivarfronten men med julmusik på högsta volym här hemma och med första adventsljuset tänt har skrivarglöden återvänt och jag känner mig lite mer hel igen. Idag har jag spenderat i princip hela dagen på hamburgehaket jag jobbar på. Vägen hem påminde mer om en berg-o-dalbana med allt slir. Och det älskar jag! Lite kill djupt ned i magen är alltid gött.
Vinterns stora dilemma har uppträtt i form av ett jackfenomen. Varje gång jag hoppar in i bilen för att stressa iväg, som den tidsoptimist jag är, vrider sig alltid min jacka så att hela jag sitter lite snett. Kragen stryper lite halvt så att jag måste hålla huvudet på sned. Och jag har absolut inte tid att fixa jackan när jag hoppar in utan det hinner jag när jag är uppe i hundra på E18 och jag äntligen kan sätta mig tillrätta. Är det bara jag?
Nu ska jag ta ut laxen och sätta in lasagnen. Jag blir alltid extra produktiv såhär på kvällskvisten. Här har ni senaste månadens bilder.
